Filmen handlar om April och Frank (Kate Winslet & Leonardio Dicaprio), ett medelklass par på 50 talet med 2 barn som bor i ett fint villaområdet och livet rullar på som vanligt. Frank jobbar i stan och April är en hemmafru som inte är helt nöjd med livssituationen som den är just nu. April föreslår att familjen ska packa ihop sina liv och börja om på nytt i Paris, en stad som Frank älskade när han var där och alltid har velat åka tillbaka till. I början är Frank väldigt skeptisk men när han inser att det är vad familjen behöver och vad han verkligen vill så börjar hjulen att snurra. Frank och April annonserar nyheterna för deras vänner och skrattar åt deras reaktioner och är för första gången lyckliga. Men när Frank blir befodrad och paret träffar psykopaten John som ser rakt igenom dem, så frågar de sig vad de egentligen vill och vilka personer de verkligen blivit under åren som gått.
Jag erkänner, när jag såg den här filmen halv elva onsdagkvällen så var man ju ganska trött och efter att ha sett en så bra film som forbidden fruit så hade jag inte så höga förväntningar på de andra filmerna. Direkt efter att jag sett filmen så hade jag ingen aning vad jag kände, sista halvan var ren tortyr för mitt psyke och såklart var det den bästa delen. Hatar jag eller älskar jag denna film? Jag vet inte, jag måste nog se filmen igen. Sen jag såg filmen så har soundtracket etsat sig fast på min trumhinna så troligen älskade jag den biten. Skådespelar prestationerna var fruktansvärt bra och psykopaten John spelad av Michael Shannon är en av de bästa karaktärerna jag sett på vita duken, solklara repliker! Frågan är, om jag bara har en känsla kvar som jag tycker är bra men inte kan sätta fingret på vad jag tycker är bra (förutom en enstaka karaktär, skådespeleri och soundtracket), var filmen och story verkligen så bra? Eller är jag bara besviken för att filmen inte riktigt gjorde sig rättvisa till den stora hypen? Jodå, nog är det en riktigt bra film, men kommer nog på plats 5 eller 4 av de 6 filmerna jag såg.
3 OCH EN HALV KATTER AV FEM
:3 ;) :D damn
Etiketter: filmfestival, göteborg, kate winslet, leonardio dicaprio, recension, The Metro - Recensioner
