Ingenting måste vara klart sådär jättesnart.
Jag är delvis stressad över att jag har ett arbetsprov imorgon, är nervös, rädd, freaked out som fan.
Sen är jag stressad för att jag bara vill vill vill flytta till en egen lägenhet.
Jag är stressad för att jag saknar dig.
Jag är stressad för att jag vill åka på filmörnen men inte har några pengar.
Jag är stressad för att jag inte känner mig hemma i mitt hem längre.
Stressad för att jag inte har något jobb.
Stressad för att lärarbasen inte funkar på min distanskurs.
Stressad för att jag inte vet när jag får träffa dig nästa gång.
Stressad för att jag innerst inne vill tillbaks till Molkom.
Jag hade visst en del att vara stressad över.
Jag saknar mina klasskompisar, jag saknar mitt molkomrum, jag saknar att sova i din vrå.
Saknad tar upp hela mig just nu.
Etiketter: Elegy - Funderingar